VÅGA CHANSA
Hellooo. Kli i fingrarna igen. Dagarna rullar på i sin vanliga ordning, pendla, jobb, äta, sova pendla jobb osv osv.
I helgen blev det lite miljöombyte vilket var såååå så skönt.
Jag och Henrik åkte till Göteborg i helgen och sov på hotell en natt. Alltså det var SÅ skönt att komma iväg.
Till favoritstaden alla dagar i veckan. Vi bodde på Clarion hotel post, finaste hotellet jag någonsin varit på.
Åt god mat och drack den godaste strawberrie daquirin everrrr. Nästa dag gick vi runt i stan, shoppade och njöt av det härliga vädret. Bar på massa tunga shoppingpåsar och klagade på huvudvärk och ömma fötter i slutet haha. Sen var det tyvärr dags att åka hem.
Det är alltid lika tråkigt att lämna Göteborg. Jag älskar verkligen den staden och önskar av hela mitt hjärta att jag en dag kan kalla staden mitt hem på riktigt.
Men visst är det lite märkligt att man kan känna sig mer hemma i en stad som man inte ens bor i, hur kan det vara så? För jag känner mig mer hemma, mer "jag" när jag är där. Det kvittar hur du ser ut, du kan se ut hur du vill, klä dig hur du vill, du har nära till allt verkligen.
Sen kommer man hem till denna lilla hålan. Där alla vet nästan allt (eller något) om alla, där samma visa spelas varje helg, där du blir uttittad om du klär dig annorlunda, hur du ser ut etc etc.
Jag är SÅ trött på att tillhöra detta lilla samhälle. Jag BEHÖVER miljöombyte, en förändring, en nystart.
Jag önskar av hela mitt hjärta att jag en dag slipper vakna upp här. För min största rädsla är att fastna här.
Jag vill inte titta tillbaka på livet sen och tänka "Varför gjorde jag inte en förändring när jag var ung? Varför stannade jag kvar i den hålan när jag istället kunde kasta mig loss och fly ut och se andra platser?" LIVRÄDD.
Jag tror inte att jag är ensam om att känna så. Skillnaden är att vissa inte gör något åt det.
För man är så jävla bekväm här. Alla måste våga mer. Satsa. Kämpa för det DU vill och tänk bort
alla bekvämligheter, för allt är inte bekvämt här i livet.
Det är så lätt att tänka "Jag vill, men jag har mitt här" men OCH? Bryt de där tråkiga mönstret då.
Man kommer inte till sina drömmar med den där inställningen.
Jag stämmer in till min bästa väns inlägg på hennes blogg, som ni kan läsa HÄR ,
Hon skriver om sitt liv i Kina. Hon valde att välja äventyr före bekvämligheter, hon lämnade detta
lilla samhälle för att bosätta sig i Shanghai och plugga. Hon är GRYM.
Fler borde vara lika modiga som henne, att våga ta chanser i livet :-).
Hon inspirerar och får mig att vilja kämpa ännu mer för mina egna drömmar. Jag älskar henne!
Annars är allt bara allmänt bra med mig. Jag har varit på en arbetsintervju idag och håller
tummar och tår att jag får det. Älskar att vi går mot ljusare och grönare tider, det får mig att må bäst.
I helgen blev det lite miljöombyte vilket var såååå så skönt.
Jag och Henrik åkte till Göteborg i helgen och sov på hotell en natt. Alltså det var SÅ skönt att komma iväg.
Till favoritstaden alla dagar i veckan. Vi bodde på Clarion hotel post, finaste hotellet jag någonsin varit på.
Åt god mat och drack den godaste strawberrie daquirin everrrr. Nästa dag gick vi runt i stan, shoppade och njöt av det härliga vädret. Bar på massa tunga shoppingpåsar och klagade på huvudvärk och ömma fötter i slutet haha. Sen var det tyvärr dags att åka hem.
Det är alltid lika tråkigt att lämna Göteborg. Jag älskar verkligen den staden och önskar av hela mitt hjärta att jag en dag kan kalla staden mitt hem på riktigt.
Men visst är det lite märkligt att man kan känna sig mer hemma i en stad som man inte ens bor i, hur kan det vara så? För jag känner mig mer hemma, mer "jag" när jag är där. Det kvittar hur du ser ut, du kan se ut hur du vill, klä dig hur du vill, du har nära till allt verkligen.
Sen kommer man hem till denna lilla hålan. Där alla vet nästan allt (eller något) om alla, där samma visa spelas varje helg, där du blir uttittad om du klär dig annorlunda, hur du ser ut etc etc.
Jag är SÅ trött på att tillhöra detta lilla samhälle. Jag BEHÖVER miljöombyte, en förändring, en nystart.
Jag önskar av hela mitt hjärta att jag en dag slipper vakna upp här. För min största rädsla är att fastna här.
Jag vill inte titta tillbaka på livet sen och tänka "Varför gjorde jag inte en förändring när jag var ung? Varför stannade jag kvar i den hålan när jag istället kunde kasta mig loss och fly ut och se andra platser?" LIVRÄDD.
Jag tror inte att jag är ensam om att känna så. Skillnaden är att vissa inte gör något åt det.
För man är så jävla bekväm här. Alla måste våga mer. Satsa. Kämpa för det DU vill och tänk bort
alla bekvämligheter, för allt är inte bekvämt här i livet.
Det är så lätt att tänka "Jag vill, men jag har mitt här" men OCH? Bryt de där tråkiga mönstret då.
Man kommer inte till sina drömmar med den där inställningen.
Jag stämmer in till min bästa väns inlägg på hennes blogg, som ni kan läsa HÄR ,
Hon skriver om sitt liv i Kina. Hon valde att välja äventyr före bekvämligheter, hon lämnade detta
lilla samhälle för att bosätta sig i Shanghai och plugga. Hon är GRYM.
Fler borde vara lika modiga som henne, att våga ta chanser i livet :-).
Hon inspirerar och får mig att vilja kämpa ännu mer för mina egna drömmar. Jag älskar henne!
Annars är allt bara allmänt bra med mig. Jag har varit på en arbetsintervju idag och håller
tummar och tår att jag får det. Älskar att vi går mot ljusare och grönare tider, det får mig att må bäst.