Våga chansa
Som jag skrev senast så kommer detta att bli ett väldigt spännande år, men också lite skrämmande.
Sista dagen på 2014 fick jag ett besked, ett besked som kommer att förändra mitt liv lite grann. Jag ska nämligen i februari lämna min lilla trygghetsbubbla och flytta till en egen lägenhet. Jag kommer i princip att bo vägg i vägg med min morbror, 5 meter ifrån min barndomsvän och hennes familj och cirka 20 meter ifrån min mormor och morfar. Så att det är inte några långa sträckor flytt vi pratar om haha. Men just principen att känna att jag har ett eget ska bli skönt och lite befriande. Jag har länge känt att jag jämt och ständigt lever i en packad väska, och jag känner att det är dags att känna att jag har ett eget. Eftersom mitt liv stått ganska still det senaste halvåret så ser jag detta som en nystart och en vändpunkt i mitt liv. Som en utmaning för mig själv, att få utvecklas som person och bli mer självständig. Att känna att jag kan stå på egna ben. För det behöver jag.
Så småningom löser det sig med jobb också. Även om jag har en liten tanke på vad mitt drömyrke är och vart jag skulle vilja bo längre fram i framtiden, så måste man gå igenom vissa steg och kämpa för att också komma dit. Det finns egentligen inga genvägar. Och mitt första steg börjar här. Även om jag kanske för 1 år sen inte planerat att det skulle bli på detta viset, så blir det inte alltid som man har planerat. Man måste våga chansa och våga ta risker i livet för att komma någonstans. Det jag vill säga är, att ett mål och en plan kan förändras, vägen igenom kanske inte blir som planerat, men bara för det betyder det inte att andra vägar är fel :-).
Sista dagen på 2014 fick jag ett besked, ett besked som kommer att förändra mitt liv lite grann. Jag ska nämligen i februari lämna min lilla trygghetsbubbla och flytta till en egen lägenhet. Jag kommer i princip att bo vägg i vägg med min morbror, 5 meter ifrån min barndomsvän och hennes familj och cirka 20 meter ifrån min mormor och morfar. Så att det är inte några långa sträckor flytt vi pratar om haha. Men just principen att känna att jag har ett eget ska bli skönt och lite befriande. Jag har länge känt att jag jämt och ständigt lever i en packad väska, och jag känner att det är dags att känna att jag har ett eget. Eftersom mitt liv stått ganska still det senaste halvåret så ser jag detta som en nystart och en vändpunkt i mitt liv. Som en utmaning för mig själv, att få utvecklas som person och bli mer självständig. Att känna att jag kan stå på egna ben. För det behöver jag.
Så småningom löser det sig med jobb också. Även om jag har en liten tanke på vad mitt drömyrke är och vart jag skulle vilja bo längre fram i framtiden, så måste man gå igenom vissa steg och kämpa för att också komma dit. Det finns egentligen inga genvägar. Och mitt första steg börjar här. Även om jag kanske för 1 år sen inte planerat att det skulle bli på detta viset, så blir det inte alltid som man har planerat. Man måste våga chansa och våga ta risker i livet för att komma någonstans. Det jag vill säga är, att ett mål och en plan kan förändras, vägen igenom kanske inte blir som planerat, men bara för det betyder det inte att andra vägar är fel :-).
Samma dag som jag fick mitt besked, så fick också min mamma ett stort besked. Hon ska nu bli egen företagare. Som hon kämpat och hållit drömmen vid liv, som vi hållit alla tummar och tår så är jag så otroligt glad för hennes skull! Med hennes vilja och passion för detta så vet jag att hon kommer lyckas. Jag ser fram emot att få hjälpa henne, att få vara med på hennes kommande vip kvällar och ge andra make up rådgivningar och annat sånt kul som jag saknar att göra sen jag gick i gymnasiet :-). Låt oss säga att detta blir ett spännande år för oss båda.
Men hallå! Det har du ju inte sagt!! Gud vad roligt!!