nellieastrid

För ett årsen träffade jag världens mest finaste människa. Och, det var för ett årsen som jag blev helt tokkär i honom. Det var liksom ett sådant möte som egentligen aldrig händer, med tanke på hur livet också såg ut runtomkring just då. Att en kille som jag inte känner kommer upp till min balkong mitt i natten och vi pratar om allt mellan himmel och jord tills klockan slog 07.00. Det var inte bara det att han var så galet snygg, utan hans kloka ord och sättet att vara som fick mig att bli knäsvag. Det var känslor som uppstod från mitt håll som jag aldrig riktigt känt förut, för någon. Vi umgicks som vänner ett tag, och utan att nämna något så kändes det som en osynlig tråd mellan oss, något som band oss samman. Något som vi båda var ganska bra på att dölja. Jag älskade att vara i hans närhet, och min dröm var naturligtvis att han bara skulle få vara min, men jag tänkte att bara få vara med honom en stund betydde så mycket. Att jag ens fick chansen att vara med honom. 
Självklart hoppades jag att han skulle förstå att jag faktiskt ville vara mer än bara hans vän. Men jag var så jäkla osäker på vad han ville och jag ville heller inte förstöra någonting, värsta som skulle hända var att bli nekad. Därför höll jag mig och önskade att något skulle ske. Men jag försökte, ge signaler som kaaaanske skulle få honom att förstå lite haha. Jag tror tillslut att det gick vägen, vi träffades en väldigt kort stund en dag, och någon minut efter jag kommit hem fick jag ett sms. Som ungefär löd "Hade gärna velat vara med dig längre, synd! Men vi kanske kan ses imorgon om du vill?" Gissa om jag höll på att tappa andan vid den stunden? haha. Den lyckan alltså. Och ja vi sågs dagen efter. Det tog inte lång tid efter det att vi blev tillsammans. På riktigt. Det var här som mitt liv fick en förändring, den bästa förändringen som skett. Jag minns våra första möten så väl som om det vore igår, ett år liksom flög förbi och jag är, självklart fortfarande förbaskat kär i honom. Lika mycket som för ett årsen som nu, om inte mer.

För mig är han det bästa som hänt och det bästa som finns. Det händer väldigt sällan att vi är utan varandra, men jag älskar att tillbringa all tid som finns med honom. Han gör mig så himla lycklig. Han får mig att känna mig trygg och jag kan verkligen vara den jag är med honom. Jag är otroligt otroligt tacksam över att jag av någon slump lärde känna honom, och att han än står kvar. Så mycket kärlek. Så mycket kärlek till honom.
Bland det bästa som finns är att vi har så lik humor, att vi kan skratta åt samma grejer och att vi har lika värderingar om livet. Jag har liksom hittat den där matchande pusselbiten som en gång saknades.
Ibland undrar jag vad jag gjort för att förtjäna allt det här. Att just jag av alla tjejer i världen, blev den som fångade en sådan kille som alla tjejer drömmer om. Som även jag drömde om.
Han är som min andra halva. Utan honom skulle vara som att döda halva mig, ungefär. Jag älskar dig ♥